Ett tomt skal.
Känner mig som en männsika utan själ. Ett skal som är helt tomt inuti. Är de så här det ska kännas ?
Försöker verkligen att hitta den där delen av mig som fick mig att känna lycka, Smärta, Hat, Kärlek & allt
det där som gör en till männsklig, men det finns inte kvar. Vet inte vart jag ska finna det igen heller.
Allt känns mörk ensamt och tomt. Hur tar man sig upp igen när man inte vet själv hur man ska göra det ?
Trodde jag hade fått mig själv på fötter igen men det blev bakslag igen . Orkar inte !!!!!!
Det finns en del av min dag som får mig att känna nåt men vet inte vad det är jag känner.
Men så fort min telefon plingar till & jag ser ditt namn så får jag nån slags känsla av lycka, gladhet.
Men jag vet inte om man kallar det heller.
Blev ett djup inlägg idag men kände att det verkligen behövdes komma...
My lord please make me strong again....
